Home » Jurister granskar fängelserutinerna

Jurister granskar fängelserutinerna

  • by

De intagna upplever ofta tiden i fängelset som svår. Under en lång tid försökte man inte omvända fångarna och leda dem in på rätt bana i livet. Med åren kunde dock forskningen visa att samhället hade mycket att vinna på att erbjuda utbildning och förbättringsmöjligheter. Trots detta upptäcker man med jämna mellanrum att vissa anstalter inte följer riktlinjerna.

Dessa riktlinjer kan innefatta en rad olika områden. Ett exempel är rätten till besök samt tid i rastgården. En del fångar behöver isoleras på grund av deras egen säkerhet. I dessa fall kan det vara extra svårt att erbjuda en meningsfull vardag.

Det finns dock strikta rutiner även för personer som är isolerade. Ibland förvägras fångarna deras rättigheter på grund av lathet från vakterna. I andra fall handlar det om en systematisk bestraffning av några eller flera intagna.

De intagna har inte alltid verktygen för att ta sig ur situationen. De kan bland annat sakna kunskap om deras grundläggande rättigheter. Ett annat skäl är den destruktiva miljön på anstalterna, vilket gör att de inte längre bryr sig om vad som händer.

Det finns dock duktiga jurister och advokater som ibland reagerar på behandlingen. Med hjälp av deras juridiska kunskap kan de stå upp emot fängelseledningen och hävda rättigheter baserat på lagboken.

Det är viktigt att de intagna väljer en försvarare som verkligen vill bejaka deras rättigheter, och inte bara är där för att hämta ett lönekuvert. Hos advokaterna i Sundsvall kan du känna dig trygg. Deras byrå har sedan länge haft ett gott rykte i branschen.

Exempel på granskade områden

  • Ibland får de intagna inte ha någon kontakt med omvärlden enligt beslut från domstolen. Detta är inte alltid rimligt, speciellt under längre tidsperioder. Organisationen Amnesty har faktiskt kritiserat Sverige för de långa häktesperioderna i ensamhet. Juristerna gör vad de kan i flera enskilda fall för att bryta isoleringen.
  • Dessa restriktioner behöver inte heller sluta när den intagne sedan blir dömd och skickas till fängelset. Som vi redan har nämnt kan den intagne även isoleras när hen börjar avtjäna straffet. Detta kan vara rimligt under vissa förhållanden. Samtidigt är det inte ovanligt att anstalterna förlänger tiden i isoleringen utan rimliga skäl. Duktiga jurister kan ofta kliva in och ifrågasätta genom att hänvisa till lagarna.

Faktum är dock att det inte bara är de intagna som kan få se sina rättigheter kränkta. För inte allt för länge sedan berättade Advokatsamfundet att flera av deras medlemmar hade blivit dåligt behandlade på anstalterna. Det handlar alltså om advokater som är på besök för att prata med deras klienter.

  • I en del fall blir de grundligt visiterade och fråntagna viktiga saker som de använder i arbetet. I andra fall får de inte ens komma in på grund av tillfälliga problem som har uppstått på anstalten.
  • Advokatsamfundet ger inte mycket för dessa ursäkter. Deras medlemmar måste få träffa deras klienter för att kunna ge dem de bästa juridiska möjligheterna. Kriminalvården har dock i sin tur hänvisat till deras regler samt säkerheten för vakterna.

Man kan konstatera att detta är en komplex situation som präglas av säkerhetsfrågor. Kriminalvården värnar om deras anställda samt tryggheten på landets olika anstalter.

Samtidigt kommer de juridiska ombuden fortsätta kämpa för deras klienters rättigheter. Det handlar med andra ord om en ständig kamp mellan rättsväsendet och berörda myndigheter. 

Vem får ha kontakt med omvärlden? 

Advokater jobbar hårt, enligt artikeln i Aftonbladet, med beslut om kontaktförbud. Just kontaktförbudet har verkligen varit föremål för diskussion under den senaste tiden. Krasst sett är det varken mänskligt eller önskvärt att beröva den intagne rätten till besök eller telefonsamtal.

Ibland finns det dock goda skäl till att göra detta. En person som ständigt missköter sig måste få någon form av straff. Ibland räcker det inte med varningar. 

En annan god anledning är att kontaktförbuden kan stå i vägen för rättvisan. Detta handlar främst om personer som sitter häktade och som är misstänkta för brott. Dessa människor vill ofta kontakta andra personer som är inblandade i brottet för att prata ihop sig.

Direktkontakt är inte alltid möjligt, men de kan ta chansen att kontakta en nära bekant som senare kan vidarebefordra information. Kontaktförbudet sätter stopp för denna informationsspridning som kan leda till att man förstör bevis.

Det finns också en annan anledning som verkligen får betraktas som ett hot mot rättssamhället. En del jurister och advokater hjälper sina klienter med saker som övergår deras befogenheter. Det kan exempelvis handla om att de tar med sig något som de intagna inte får ha tillgång till.

Advokaterna kan också agera informationsbärare på det sätt som vi precis har beskrivit. Myndigheterna saknar ofta tillräckligt med bevis för att kunna påvisa att detta har skett. Det finns dock misstankar. Ibland är misstankarna så starka att man till och med pratar med media.

Vad händer om advokaterna inte följer lagen?

Detta är förmodligen det största problemet med rättssamhället. I den här artikeln har vi lyft vikten av att jurister och advokater ska få kunna hävda rättigheterna hos klienter i en utsatt position. Om de dock bestämmer sig för att överskrida sina befogenheter så försvinner deras legitima syfte.

Detta kan i längden leda till att lagstiftarna måste ändra lagarna som reglerar hur klienter och juridiska ombud får träffas i nära anslutning till en rättegång.  

Trots detta är det vanligare att läsa om advokater och jurister som vänder sig mot rutinerna på anstalterna. Fängelse får kritik av jurister för sina dåliga rutiner. De stora mediabolagen är ofta pigga på att skriva artiklar om just detta.

Vi läser inte lika ofta om juridiska ombud som inte har följt lagarna. Vad kan detta bero på?

I grund och botten verkar det som att svenskarna överlag vill ha ett solidariskt samhälle, där alla förtjänar en ny chans. Detta inkluderar också människor som sitter på anstalter. Hur är detta möjligt när många av de intagna har begått grova brott?

En anledning är förmodligen att vi är duktiga på att berätta historier om människor som har haft det tufft. Vi är i regel medvetna om att människor som gör dåliga saker ofta har en svår bakgrund som har gjort de benägna till att begå brott.

Samtidigt är detta märkligt på grund av hur andra länder ser på brottslingar. I USA låser man ofta in människor under flera decennier, utan att ta hänsyn till deras bakgrunder. Dessa brottslingar får ofta lite sympati från den övriga befolkningen.

Politikerna har ett stort ansvar i att utbilda människor. I vissa fall väljer politikerna att följa en hård linje där man bland annat fördömer människor som har begått brott. I dessa fall kommer en stor del av befolkningen att följa efter, speciellt om dessa politiker styr över landet under en lång tidsperiod.

Leave a Reply