Hårt ifrågasatt och på gränsen till förödmjukad för ett drygt halvår sedan. I dag står Kalle Granath med flaggan i topp efter Västerås SK:s succéartade vårsäsong. Braxingen.se har träffat VSK-tränaren Kalle Granath inför höststarten där han berättar om idrottsmannakvalité, sin tränarfilosofi och sina tankar inför hösten.

En kvart innan den tid vi bestämde så infinner jag mig på vår träffplats. Jag reflekterar kring mina egna tankegångar som jag bildat mig sedan Kalle Granath tillträdde i vintras. Initialt var jag otroligt skeptisk till anställningen, men ansåg att han precis som alla andra VSK-tränare förtjänade sin chans innan han och Anders Carlsson (dåvarande ordförande som var mest drivande i anställningen av Kalle Granath) dömdes.

Då, när jag trodde att jag var den som värderade honom lägst, kom kritikvågen. I fotbollsvärlden finns alltid proffstyckare oavsett var man befinner sig. Västerås är inget undantag där flera av dessa i semiofficiella sammanhang uttryckte sitt missnöje mot Kalle Granath och hans ledarskap. Somliga gjorde det också officiellt. Hos lokaltidningen VLT landade ett spelarbrev som publicerades. I korthet gick det ut på att Kalle Granath inte var rätt man att leda VSK-truppen. Flera av hans egna spelare hade alltså gått ut öppet till hela Västerås och sagt att de inte ville ha honom som tränare.

Kalle Granath dyker upp och slår sig ner. Framför mig sitter tränaren vars bestämda idéer och åsikter trätt fram i rampljuset under hans första halvår som huvudtränare för VSK.

Han skiljer sig mycket från den genomsnittliga tränaren i Västmanland. Han är inte kompromisslös, men på gränsen till religiös i sin tro på sina idéer och är villig att offra mycket för att genomföra dessa. Därför ville jag först och främst höra hans tankar om vad som har gått snett med elitfotbollen i Västerås. Han kastar sig in i det:
- Man kommer ut till Grällsta och de tittar snett på en. Klart man frågar sig vad man har gjort för fel. Jag står där med andra människors barn och ungdomar och försöker träna dem. Det är det jag försöker göra. Jag försöker inte åka ut dit och sänka Grällsta. Jag försöker slå dem i fotboll för vi tävlar i det. Jag trodde det var det man ville, säger Granath.

Från den infekterade juniorfotbollen så fortsätter han till seniorfotbollen och den del som involverar VSK.
- Jag upplever att många tror sig ha funnit sanningen. Det är deras sätt som gäller, annars får det vara. Lyckas någon annan på ett annat sätt så är det inte riktigt bra. Det är ingen som kan säga att Kerburan inte har gjort en riktigt bra resa som är helt fantastisk de tio senaste åren. Vi i VSK borde kunna göra samma resa från division 1 till allsvenskan.

Osund konkurrens är kärnan i Granaths beskrivning av den misslyckade elitfotbollen i Västerås.
- Vi ska ju vara rivaler på planen och man blir asglad om man vinner, men är det inte det vi vill då. Att tävla i fotboll. Jag vet hur svårt det är att stå sex dagar i veckan med 15-17 åringar och det enda man vill är att göra någonting bra för ungdomarna och klubben. Det är aldrig man går ner och tänker ”vi tränar här, men jag hoppas BP:s klubbstuga brinner upp”. Min tolkning är att vi har en osund konkurrens. Att man inte gillar att bli bättre än de andra föreningarna. Utan när man inte räcker till så lägger man tid och kraft på att det inte är så bra hos andra. Jag tycker man hör mer om hur dåliga folk är än hur bra saker och ting är.

Tror du VSK har någon del i det här?
- Alldeles säkert. Och det är ju inte bra. Men jag kan inte ta något som helst ansvar för vad man har gjort bakåt i tiden. Jag kan bara ta ansvar i den del jag är involverad i och hur den påverkar framtiden. Det kanske är fult att säga, men jag blir glad när någon gör någonting bra och lyckas med det även om det gäller Syrianska som vi just nu tävlar emot. För man vet jobbet bakom det där. Det handlar inte om att man håller med om allt, men man förstår jobbet och prestationen bakom det. Jag behöver inte tala om för dem att det är dåligt bara för att jag inte tycker likadant. Det har jag väldigt stor respekt för. Att börja gilla att utmana varandra på olika sätt är kärnpunkten, säger Granath med sin sexåriga erfarenhet av fotbollstränarbranschen i Västmanland.

I dag är Kalle Granaths ord i allra högsta grad aktuella då han leder stadens bästa fotbollslag som nosar på en plats till superettan och som därmed har goda möjligheter att ge Västerås elitfotbollen tillbaka. Han är relativt ung och oerfaren och startade sin tränarresa så sent som år 2006.
- Mitt första uppdrag var ju att som helt novis tränare leda VSK pojkar elit för 16-åringar. Vi skulle tävla i pojkallsvenskan. Vi skulle möta Hammarby, Norrköping och en del fina klubbar. Jag hade ju ingen erfarenhet och ingen förväntan av nivån så jag fick gå tillbaka till vad jag själv höll på med som pojkallsvensk spelare.

Pedagogisk kompetens hade han från läraryrket, men han menar att den inte är fullt applicerbar i fotbollsvärlden.
- I fotbollen har jag inte samma möjligheter. I läraryrket är inte kravnivån att vi hela tiden måste vidare och ska upp i toppen. Uppdraget som tränare talade om för mig att det här var nivån.
Hade ni några prestationskrav?
- Vi skulle ta oss till slutspel. Gideonsbergs pojkar 91 ville byta serie för att deras serie var tuffare, så då gjorde vi det. Bättre för oss att möta Hammarby och Norrköping.

Kalle Granath trivdes med sitt första uppdrag, men såg inte långsiktigt på tränaryrket.
- Det var roligt och så men jag tänkte absolut inte på vad skulle jag göra nästa år. Det fattades en tränare helt enkelt och de frågade om jag kunde köra. Jag sa att jag kunde prova.

Med tiden växte Granaths ambitioner och han började ställa krav på klubben.
- Jag frågade klubben varför vi inte hade några mål och någon plan. Är det bara att ta oss till slutspel så är det bättre att vi spelar i den lättare serien. Jag menar, vi måste ju ha en checklista. Det enda som ungdomsverksamheten är till för är att förbereda spelare för a-lagsspel.

Intrycket av en engagerad, ambitiös och hängiven tränare förstärks när vi pratar. Han beskriver det själv:
- Det enda som är konstant är att man hela tiden måste vara ännu mer noggrann än man tror. Det skulle ju vara skönt om man hade ett upplägg och så rullar det på. Men du måste ju följa din grupp och den utveckling de har. Det engagemanget kräver en hel del intresse. Det gäller att hitta på lösningar, utmaningar, med mera. Ibland får man backa tillbaka och inse att det inte var så bra som man trodde. Där bakom ligger jättemycket arbete och det tror jag inte folk riktigt ser.

Han försöker skapa en grupp där ärlighet är kutym och värdesätter sin egen ärlighet högt.
- Det enda som jag bestämde mig för när jag tog mitt första uppdrag var att jag alltid skulle vara ärlig och det har jag hållit fast vid. Jag ska alltid säga vad jag tycker. Men för att kunna säga vad man tycker så måste man också vara väldigt noggrann med att säga vad man tycker när folk gör det bra annars blir man inte trovärdig.

Den raka och ärliga ledarstilen har inte alltid tagits emot positivt. Under årens lopp har han fått kämpa emot många gånger men menar att han trots det hållit fast vid sitt löfte.
- Jag har fått många goda råd om att inte vara så ärlig, utan bättre att säga vad folk vill höra. Men varför betalar de mig lön för att jag ska säga saker som de vill att jag ska säga, frågar sig Granath.

Från år 2006 till 2008 levererade Kalle Granaths lag topplaceringar i pojk- och juniorallsvenskan. Tränaren Kalle Granath hade därmed varit högst involverad i att VSK Fotboll etablerat sig i landets absoluta ungdomselit. År 2009 belönades han med titeln assisterande tränare för klubbens representationslag och inför detta år fick han slutligen basa över stadens bästa fotbollslag – Västerås SK:s representationslag. I samband med att det offentliggjordes så frågade jag folk hur de såg på honom som person och tränare. En vanlig beskrivning var att han var väldigt auktoritär.

Efter att ha haft kontakt med Granath på nästan daglig basis, sett honom leda ett 20-tal träningar och hört med hans egna spelare så har min bild av ”den auktoritära tränaren” raserats bit för bit. I sin syn på sig själv anser han sig inte vara ett dugg auktoritär.
- Däremot så har jag också åsikter och ibland så kan jag ha väldigt bestämda åsikter om vissa saker som jag tror väldigt mycket på. Ibland så finns det också en tidsaspekt att ta hänsyn till. Det kan vara i match och då ska det ske direkt. Då måste man ha ett språk anpassat för det och det är ofta det som syns. Jag eftersträvar inte att folk inte skall våga säga vad de tycker eller ifrågasätta mig.

Det är i bara i det här avseendet av intervjun som han tangerar vid hierarkiska ordningar. Han menar att det är viktigt att böja sig under en vilja för att mobilisera kraft för en enda plan.
- Om jag vill ha det på ett visst sätt och det blir fel så står jag för det, som mot Arameiska (0-3-förlusten på hemmaplan i våras) till exempel. Där var jag inte nöjd med hur jag ställde upp. Vi försökte och det blev inte bra, men då tar jag det ansvaret än att vi börjar göra annat på plan än vad vi kommit överens om.

En annan utpräglad del av hans ledarskap är noggrannhet. Det märks när man är nere på VSK:s träningar. Det är snarare regel än undantag att han under en och samma övning återupprepar samma direktiv genom hela övningen. Sina teser om noggrannhet fick han nyligen också bejakade på ett studiebesök i England under sommaruppehållet. Som gäst hos Premier League-laget Fulham fick han se en annan värld. Han berättar:
- De har staber som är större än själva spelarantalet. De har GPS, pulsmätare, folk som utvärderar resultaten, andra sköter deras löpupplägg, någon sköter styrketräningsupplägg, du har 3-5 som aktivt tränar spelarna, målvaktstränare plus en manager. Det är en helt annan nivå av noggrannhet. Jag antar att de förstår att en tränare inte kan vara så noggrann på alla bitar och därför delar de upp det så att olika människor kan hålla fullt fokus på olika bitar och managern håller ihop det.

Vad tog du med dig från England?
- Att man vet att det går fort och att de är bättre är en sak, men det finns bra fotbollsspelare till och med i superettan och division 1. Däremot den idrottsmannakvalitén i de klubbarna jag var i (utöver Fulham även Luton) har vi inte i Sverige.
Med idrottsmannakvalité menar du?
- Rent fysisk ser du en skillnad. Men det här handlar om inställning och den inställningen leder ju till att du gör din fysik. Du äter rätt mat, du lever som ett proffs, de har krav på sig själva och sin omgivning. Det är inte det här ”snälla Diljen, nu vill jag vara med, kan du passa mig bollen?”. Det är ganska tydligt vad de vill.

I Granaths ögon är detta fullt applicerbart på sin egen och sin klubbs situation, VSK.
- De har en miljö där det är okej att ställa krav och det är någonting jag försöker att skapa. Jag försöker inte göra Premier League av division 1, men jag försöker skapa en miljö där man mår bra av att bli bättre. Man får bli glad över att göra någonting bättre och göra någonting bra. Det skall vara den samlande kraften.

Kalle Granaths har vänt stora delar av sin trupp från att vara emot hans ledarskap till att till varje pris stå upp för den idé han vill genomföra. Resultatet är i dagsläget en kvalplats till superettan. Något som inte ens Kalle Granath själv trodde inför säsongen.
- Resultatmässigt så trodde jag inte det skulle gå så här bra, även om jag inte hade så stora funderingar på det. Jag trodde heller inte att vi skulle bli en slagpåse. Jag kände att vi hade en viss stabilitet bakåt från förra året och mina lag har nästan alltid släppt in minst mål i hela Sverige på elitnivå, även om det varit juniornivå tidigare. Men visst är jag överraskad, jag trodde att några lag skulle vara längre före oss än vad de är.

Nu är VSK topplaget som vill och kommer att bekänna färg. Träningen har följaktligen anpassats för att ta laget ytterligare ett steg. Efter en träning får jag syn på hur träningsupplägget ser ut inför hösten. Det är slående hur mycket fokus man lagt på spelet som bollförande lag inför hösten.
- Vår analys av vårsäsongen är att vi brister i ”possessionspelet” (spelet som bollförande lag) och den analysen grundar sig på vad jag och Stefan har sett i träning och match. Vi har alltid tränat mycket anfallsspel men för att komma vidare i vårt anfallsspel nu så måste hålla i bollen på ett annorlunda sätt.
Vad menar du med annorlunda?
- Dels så har vi ju brist på friska forwards så vi har spelat med en forward. Det betyder ju att när vi ska göra målen så har vi lite färre folk nära till mål och vi måste därför kunna hitta avlastningspassning innan vi går till anfall. Jag sa till spelarna efter Sirius-matchen och står fast vid det, ”hade vi kunnat kontrollera bollen lika bra som Sirius så hade vi kunnat vinna med 6-0”.

Hittills har inte spelet med boll varit ett större problem för VSK, men Granath ser en stor effektivitetsvinning i att ta ytterligare ett steg i detta moment.
- Varje gång vi slarvar bort bollen så får vi kompensera det med ännu hårdare jobb och det lyckas. På något sätt klarar vi av det, men det kostar oss så mycket mer än vad som krävs. Om vi någon gång går upp en nivå så går det ju inte att hela tiden ligga med näsan precis ovanför vattenytan för att vi inte kan hantera vårt eget ägande av bollen. Vi skulle kunna lägga ner mycket mer energi på viktigare saker än att reparera det vi själva inte gör bra i det här avseendet.

VSK har i år gått in i de flesta matcher utan ett tungt favoritskap. Nu är den anrika föreningen uppe och nosar på serieledningen. Det finns således mycket som talar för att många lag medvetet kommer att låta VSK föra matcherna, vilket blir en ny situation. Granath ser dock ingen vinning för motståndarna i det.
- Jag tycker det är jämnt i matcherna om man jämför spelare mot spelare. Det är inte så att vi alltid har nio spelare som slår sina gubbar på planen. De andra lagen får självklart göra som de vill men de har ingen superanledning att backa hem mot oss.

Kalle Granath håller på att bygga en lagmaskin där han själv är lika drivande som spelarna. Han är i samma fas av sin tränarkarriär som spelarna är i sin. De vill skapa ett elitlag i Västerås, de vill framåt.
- Förresten, du frågade om jag hade en hobby. Jag har familj och vänner som jag lägger min energi på, men någon direkt hobby har jag inte. Förutom fotbollen.

---

Kalle Granath om…

… assisterande tränare Stefan Bärlin:
- Vi har varit bästa kompisar sedan jättemånga år tillbaka. Vi började vår resa som spelare på samma sätt och gick vidare från Västerås. Jag vet att han har bra tankar och ett bra fotbollstänk som vi delar. Framförallt så delar vi synsättet på hur man blir framgångsrik. Mycket träning, bra träning och ställa krav.

… målvakts- och assisterande tränare Oskar Wahlström:
- Oskar är som person nästan alltid lugn och det behövde vi även från ledarhåll. Jag har förtroende för hans meriter, men jag har också förtroende för att han ska fungera bra i gruppen. Jag är jättenöjd med mitt ledarteam eftersom fick det ledarteam som jag ville.

… mittbacksparet Oscar Pehrsson och Marcus Danielson:
- De har varit mest avgörande för vårt spel. De lägger mycket grund till det man ser. Vi kan ta Mete, vi kan ta Johan Pettersson. När man ser dem mot andra lag så ser man hur bra de är. När de spelar mot oss syns det inte lika väl. Mittbackarna är förmodligen de som faktiskt tagit störst kliv i år. De klarade sig till och med bra mot Norrköpings anfallare.

… träningsviljan i truppen:
- Minst något pass extra i veckan vill de göra och de hjälper varandra. Det är inte jag som står där och kontrollerar utan de sköter det själva. Jag lägger faktiskt otroligt mycket ansvar på dem och det klarar de betydligt bättre än vad jag gjorde.

… något han saknar:
- Videoanalys är det mest avgörande tekniska hjälpmedlet för mig som jag tror skulle ge mig och laget mest nytta när det gäller taktik och planering. Nu blir det ju bara mina upplevelser som vi går på. Tittar jag bort eller nyser så kan jag missa grejer. Man kan ju inte se precis allt och kommer bara ihåg sina upplevelser.

… styrelsearbete:
- Styrelsen, nya och tidigare, är bara att beundra. Det är en väldigt otacksam uppgift. Fungerar allting bra så är det normalt. Så fort kaffet är lite kallt eller det är fel färg på servetterna då uppfattas allt väldigt dåligt. Allt ska självklart fungera i en förening, men jobbet för att allt ska fungera normalt är enormt. Styrelsefolk bedöms helt orimligt.

… sin lön:
- Jag tycker att jag jobbar billigt, men styrelsen jobbar fan gratis.

… förhandlingarna om ett förnyat kontrakt:
- Det handlar mycket om att vi ska ha samma visioner för klubben. Det tycker jag är viktigt om vi ska orka med varandra. Det tror jag inte är ett problem, men det är betydligt viktigare än att det står en summa eller en längd på mitt kontrakt. För rik blir jag inte på att träna VSK utan det handlar dels om att göra någonting bra för den klubb jag själv har spelat i och dels för min egen skull. Jag tror att vi kommer bli överens.

Sedan 2002 har han tränat representationslag i Västerås med framgång. Vid två tillfällen har han fört sina lag till serieseger och vid ytterligare tre tillfällen har hans lektorskap lett till andraplaceringar. Efter att ha fallit på mållinjen två år i följd med Skiljebo SK så står han nu klubblös. I en utförlig intervju med Braxingen.se berättar Matthias "Hasa" Andreasson om sin syn på fotbollen i Västerås, om varför han och Skiljebo skiljdes åt och hur det vore att träna Syrianska.

Bland spelarna som Hasa har tränat hör man ofta om hur noggrann han är. Han tillhör tränargenerationen som strävar efter att inte lämna någonting åt slumpen. Vi hinner knappt slå oss ned då även jag får erfara detta:
- Vad är syftet med intervjun, frågar Hasa.
I korthet förklarar jag att hans kompetens i kombination med att han nu är klubblös gör honom till ett intressant intervjuobjekt.

Det var med just noggrannhet och struktur som han började sin tränarkarriär år 2002 i Västerås BK 30, division 5.
- Jag kom från VIK som spelare innan det, där också Peter Jexby fanns. Tillsammans tog vi över BK 30. Jag tror vi vann 11 raka matcher på hösten och därmed också serien. Vad vi i praktiken gjorde var att vi styrde upp det med struktur och tydlighet.
Är det inte så att det är oorganiserat i division 5? Man kommer ganska långt med en någorlunda bra organisation på planen.
- Jo, så är det. Min uppfattning är att det i division 5 är väldigt lite struktur och framförallt så tror jag kompetensen inte alltid harmonierar med förväntningarna som finns. Man kan till exempel titta en serie högre upp i division 4. Markstedt har organiserat Frankes försvarsspel på ett bra sätt och det har de fått väldigt bra betalt för i år. Det är därför de vinner serien så överlägset som de gör.

Därefter stod Hasa vid rodet i Gideonsberg IF i division 4, där han efter två år lyckades hjälpa laget upp till division 3. Men Hasa följde inte med upp till trean. De uppenbara framgångarna i de lägre serierna gjorde honom till ett attraktivt namn i högre upp i seriesystemet.

Han blev inför säsongen 2005 assisterande tränare i det dåvarande superettanlaget Västerås SK. Säsongen blev allt annat än lyckad och VSK åkte ur superettan. Så här säger Hasa om tränarkarusellen i VSK det året:
- "Perra" Gidlund var ju assisterande åt Richard Money säsongen innan. Han tog över huvudansvaret. Perra lämnade och ersattes av en utomstående tränare (Kjell Friman), vilket blev en rörig tid. Tror det kan förklaras med en kanske lite för klen research kring tränarfilosofi och så vidare. Jag har hört en historia om hur han stod i ena änden av planen och berättade att vi skulle spela 4-3-3 när han blev intervjuad. I andra änden av planen kunde andra personer förklara att vi skulle spela 4-4-2, Nej, det blev ingen bra lösning på grund av flera olika faktorer. Till sist kamperade jag med Peter Markstedt under cirka 15 omgångar. Ett mycket tufft år med stor besvikelse över resultatet vi presterade, men också en oerhört lärorik period för min del, på många plan.

Är det skillnad mellan att träna VSK och andra klubbar i stan?
- Det är klart det är skillnad, du är ständigt påpassad. Men den största läxan som jag lärde mig där var att om man inte hade gjort sin läxa inför en match, då blev man straffad direkt. Superettan är ändå inte en jättehög nivå, men det märktes direkt.
Det är så pass?
- Jag upplevde det så. Som exempel har du inte en plan och strategi över hur du ska försvara dig vid olika situationer och scenarion så blir resultatet inte bra. Du kan få med dig bra resultat i matcher och perioder men du kommer förmodligen inte att lyckas över en hel säsong.

Hasa återvände sedan till BK 30 igen inför säsongen 2006. Klubben, som han vann serien med i division 5, gjorde han samma sak med i division 4.
- Det fanns en samling talangfulla 89:or i klubben då. Vi var tydliga med vad vi krävde. Flera av de äldre spelarna lämnade och vi satsade på de yngre i truppen. Ett riktigt roligt år som gav en serievinst och en entusiastisk och helt enkelt fantastisk grupp att jobba med.

Därefter tog Hasa ett sabbatsår 2007, varpå han tillträdde som huvudtränare för Skiljebo . Hasa är dessutom en av få som har utbildat sig till fotbollstränare vid ett svenskt universitet. Mellan åren 2003 till 2005 så gick Hasa 80 poängs-utbildningen (motsvarar två års heltidsstudier) vid Örebro Universitet, som senare lades ned.
- Vi var första kullen av två som fick den möjligheten. Jag tror utbildningen ligger till grund för den tränarutbildningen som förbundet genomför idag som kallas Advance och Pro-utbildning. Väldigt, väldigt lärorikt. Den gav mig ett helhetsperspektiv som tränare. Det gav mig kunskap och förståelse kring bland annat ledarskap, pedagogik, mentala processer, coachning och överhuvudtaget både bredd och djup kunskap. Att få ett helt år med fotbollsmoment, praktiskt och teoretiskt, har gett mig stabil grund att verka ifrån. Det var ett privilegium att under en så pass lång tid som två år få jobba och läsa inom de olika områdena och alltid ha perspektivet fotboll- Häftigt! Fick jag möjligheten skulle jag göra det igen.

Apropå helhetsperspektivet som du nämner. Som huvudtränare handlar det väl mycket om att kunna "lite om mycket".
- I framtiden kommer man inte behöva sköta allt som huvudtränare. Så fungerar det redan i de större klubbarna både utomlands och i Sverige.
Som Alex Ferguson?
- Ja, precis. Han är ju sällan nere och aktivt tränar utan har andra specialister runt omkring sig som sköter det. Sevilla är ju ett annat exempel som ett tag hade sju psykologer anställda. Du kan även titta på de allsvenska lagen. De har fys-tränare, ass-tränare, videoanalytiker, tekniktränare, skottränare, målvaktstränare, naprapater, massörer, läkare. Hela kittet finns där och som huvudtränare behöver man då inte arbeta med allt. Det handlar mer om att optimera de resurser som finns och få ut så mycket det bara går av varje individ. Helt enkelt vara den som leder, planerar och strukturerar det dagliga arbetet och det är åt det hållet vi behöver jobba mot i Västerås.

Vad är egentligen största orsaken till att vi saknar elitlag i Västerås?
- Förmågan att kunna organisera sig är för dålig. Du måste få förutsättningar som är optimerade för en bra prestation som utövare. Till exempel så spelar det ingen roll hur många timmar spelarna tränar om de ska sitta i en buss åtta timmar och sen spela match samma dag. Det är inte okej. Det blir inget bra resultat. Andra har klarat av att göra detta. Det har man inte gjort i Västerås.

Hasa är kritisk till hur fotbollsföreningarna i Västerås sköts:
- Det finns ingen fotbollsförening i Västerås som får godkänt utifrån de önskemål som föreningarna har. Jag kan bara gå till föreningar där jag själv varit verksam. Det görs ofta ett stort jobb i styrelsen med den kompetens de har, men den räcker kanske inte hela vägen. När man inte har hela bredden och kompetensen själv så måste man kunna omge sig med personer som har den genom att till exempel lyssna på andra och ta in alternativa sätt att hantera frågan. Precis som organisationen runt laget kommer att specialiseras behöver också styrelser specialiseras. Det finns inga genvägar till varaktig framgång, föreningarna behöver vara kompletta från a till ö.

Vi diskuterar vidare kring varför Västerås saknar ett elitlag i fotboll. Hasa frågar mig vad jag tycker och jag styr samtalet mot att det saknas positiva förebilder, både på och utanför planen. Lektorn tar över:
- Jag var nere till Elfsborg och tittade på deras verksamhet runt millennieskiftet. De hade då två falanger. Den mer äldre falangen och den andra falangen som leddes av Stefan Andreasson. Hans falang presenterade en tydlig plan: "Vi vill jobba så här". Han berättade i stora drag vad de skulle göra under de kommande åren. I detalj har de gjort det. Det var bara att bocka av svenska mästare när de väl var framme där.  
Men är det inte så att de har haft extremt goda ekonomiska förutsättningar?
-  Ekonomin kan ingen annan ta ansvar för än klubben själv. Men, jo och geografiskt ser det lite annorlunda ut där nere. Det var det jag skulle komma till. De har lyckats sälja in sitt varumärke och arbetsmetod på ett bra sätt. De flesta klubbarna i närområdet har förstått fördelen med samarbete och att de inte kommer att kunna konkurrera med Elfsborg. Spelarna i närområdet får vara kvar i sin trygga miljö tills de är tillräckligt bra och sedan tar de steget till Elfsborg. Att det kan vara så är ju tack vare att Elfsborg säkerligen har en levande dialog med de mindre föreningarna. Man gör det inte bara i slutet av säsongen. Jag är övertygad om att man upprätthåller den från januari till december och måndag till söndag. Det arbetet är inte gjort i upptagningsområdet runt Västerås men behöver göras om det ska bli ändring. Det handlar om att sälja sig själv och produkten till klubbarna i närområdet och anta en ödmjuk approach.

Vårt samtal bryts ner till mindre beståndsdelar och jag frågar Hasa om hans syn på spelsystem.
- 4-4-2 har vi spelat i de lag som jag har varit i. Sen har vi ju i vissa matcher spelat med annorlunda system. Men 4-4-2 i grunden. Det beror helt och hållet på vilken spelartrupp och grupp man har, hur den är balanserad. Men är det någonting som jag vill göra framöver så är det att sätta mig in i 4-2-3-1 ännu bättre vilket jag håller på med just nu.
Tror du att det är framtidens modell?
- Nej, snarare dagens modell.
Hur ser det ut i framtiden?
- Jag tror inte det kommer vara så fokuserat på  spelsystem 4-4-2, 4-2-3-1 och så vidare. Det kommer inte vara så låst på det sättet. Man kommer istället att utbilda spelare till att kunna spela på flera platser i mycket större utsträckning än idag, bli mer universala helt enkelt. Det går inte att ha en mittback som inte klarar av att slå en passning på 15 meter, du måste kunna ta emot bollen och leverera vidare.

Hasas är full av idéer och visioner, inte minst om framtidens fotboll.
- Jag tror att vi får se mer rörelse. Spelar du ytterback så kan du räkna med att även spela yttermittfältare i en och samma match och vice versa. Större rotation av spelare, inte bara i grunduppställningen utan även under själva matchen. Tittar du på yppersta världseliten så har varenda spelare bra teknik. Dock så finns det fortfarande spelare på nivån strax under som inte behärskar dessa moment. Sätt det i perspektivet "svensk fotboll" så förstår jag inte gnället på allsvenskans låga kvalitet.

Noggrannhet var ett av de ledord som Hasa ofta beskrivs med. Ett annat är flexibilitet. Jag undrar om flexibiliteten är någonting som följt med från första början eller om det helt enkelt är så att det har kommit med erfarenheten.
- Erfarenhet är ingenting som du kan köpa dig eller läsa dig till fullt ut, du behöver till stora delar uppleva. Samtidigt har flexibilitet alltid varit ett av mina ledord. Det är någonting som jag tror på. Jag tror på förändring, anpassning och utveckling.

För Hasa är flexibilitet ett måste i strävan att nå en fotboll på högre nivå.
- Min övertygelse är att ju högre upp du kommer desto större flexibilitet behöver du behärska. Men här vill jag också betona vikten av att ha en tydlig spelmodell som alla känner sig trygga i och med vetskap och kunskap om vad som händer och kommer hända. Jag ser det som en förutsättning för att kunna vara bra på att vara flexibel. Flexibel i strukturen eller strukturerad i flexibiliteten, jag tror man kan likna det med kreativitet.

Från spelsystem i allmänhet och flexibilitetens roll i detta, så kommer vi in på hur det ser ut i Sverige.
- I Sverige spelar vi 4-2-3-1, lite som Spanien gjorde i EM. Men sedan måste man ha spelare för det också. Invandringen gjort mycket gott för fotbollen. Den har gett Sverige en mer mångfacetterad fotboll. Sedan ska man inte glömma bort den svenska organiserade fotbollen. Man jobbar som enhet. Den svenska organiserade fotbollen har stor respekt ute i världen.

Det mesta som vi hittills har avverkat i samtalet avhandlades under Hasas tid i division 2 med Skiljebo. Skiljebo målades upp som seriefavoriter två år i följd. Både säsongerna kom Hasas lag tvåa. Under hösten 2009 tyckte dessutom undertecknad med flera att Skiljebo gav upp sitt spel för en mer resultateffektiv fotboll.
- Där håller jag inte med dig. Det första stämmer, att vi hade som mål att vara spelförande. Det hade vi hela tiden. Men jag tycker inte det var så stor skillnad på hösten som många vill få det till. Under våren var vi spelförande i 8-9 matcher och under hösten 7-8 matcher.

Spelade ni inte rakare på hösten?
- Jo, det gjorde vi. Vi var mer precisa och kompetenta i omställningsspelet. Vi hade inte lika många långa anfall på hösten. Jag kände att vi var tillräckligt trygga i försvarsspelet och visste vad vi skulle göra, samtidigt som vi hade svårt att göra mål under en period på våren. Rent träningsmässigt lade vi därför nästan all fokus på anfallsspelet redan från slutet av maj. Jag är imponerad över den vändningen som grabbarna levererade från noll mål på fem matcher under våren, till 8 raka segrar under hösten.

Laget var totalt uträknade efter våren, inte minst på grund av att seriekonkurrenten Dalkurd fullkomligt körde över allt motstånd. När lagen möttes i september så vann Skiljebo. Tabellmässigt betydde matchen ingenting, men den var psykologiskt viktig för Skiljebo.
- En revansch, även om Dalkurd var klara seriesegrare då. Den var ett kvitto på att vi borde ha haft några poäng till. Det kanske inte hade räckt i alla fall, för Dalkurd var utomordentligt bra. Men ett kvitto på att vi var ett bra fotbollslag. Det var en otroligt underhållande fotbollsmatch för övrigt, en riktigt bra division 2-match.

Tror du att Dalkurd kommer klara sig bra i ettan?
- Helt klart. Problemen de har är det defensiva spelet. Nu var det inget lag i den här serien som orkade anfalla när Dalkurd väl tappade bollen, men ju högre upp man kommer möter man bättre organiserade och tränade lag och framförallt bättre spelare. Jag tror att de behöver se över sin defensiva uppsättning till kommande säsong.

Vi går igenom Hasas tid i Skiljebo och jämför de två olika årgångarna 2008 och 2009 av division 2 norra svealand. Jag hävdar att de var jämnbra, men Hasa håller inte med.
- Jag tyckte nog 2008 var jämnare och genomgående högre kvalitet. Det sämsta laget var inte lika dåligt som Söderhamn. Sedan tyckte jag i och för sig att toppen var bra 2009. Frej var bättre och Dalkurd är ju helt fantastiska.
Var Dalkurd bättre än Syrianska?
- Ja, helt klart. Det fanns en stor besvikelse hos mig att vi inte vann serien 2008. Dalkurd förtjänade att vinna på ett annat sätt. Jag tyckte, och tycker fortfarande, att vi var det laget som bedrev den mest tilltalande fotbollen 2008. En enorm besvikelse.

Under Hasas tid i Skiljebo är det främst två saker som jag aldrig riktigt har fått klarhet i. Först och främst att Skiljebo gav bort poäng på hemmaplan genom att spela på naturgräs istället för konstgräs. Skiljebo ville bedriva en spelförande fotboll, vilket praktiskt taget var omöjligt under våren 2008 och 2009 på den undermåliga naturgräsplanen Hamre-ettan. Planen var inte i fullgott skick förrän under sommaren. Samtidigt hade Skiljebo en konstgräsplan bara ett stenkast från Hamre-ettan. Offciellt har det sett ut som att Hasa mer eller mindre tagit ansvar för detta. Något som Hasa nu menar var order från styrelsen.
- Det var ett styrelsebeslut och ingenting annat. Hamre-ettan är den ordinarie hemmaplanen och det är där hemmamatcherna spelas, inte svårare än så. Sen kan man alltid tycka och tänka. Jag spelar gärna på konstgräs men accepterar självklart beslutet som är taget och jobbade för att maximera våra möjligheter utifrån de förutsättningar vi gavs.

Det andra som förundrade mig gällde ett citat i lokaltidningen VLT efter Skiljebos förlustmatch mot Dalkurd i vårmötet. Där framgick tydligt att Hasa skyllde förlusten helt och hållet på vinden. Den bilden av Hasas resonemang fick inte jag, efter att ha talat med honom direkt efter slutsignalen uppe i Borlänge. Idag ser Hasa sig snarare som felciterad och säger så här om huruvida vinden avgjorde matchen:
- Absolut inte. Jag tycker fortfarande vi skulle ha en poäng med därifrån, med tanke på det sätt som de gjorde sina mål på. Vi hade gått igenom exakt i detalj vad som kommer hända och ändå så sker det. Förlusten hade ingenting med vinden att göra. Jag gillade inte vinklingen på den artikeln.

Ytterligare ett omdebatterat citat från Hasa gäller säsongen 2008 inför seriefinalen mot Syrianska IF. Då gick Hasa ut i VLT och sade att Syrianska inte hade något eget spel. Det står han däremot för idag och motiverar det:
- De hade startat säsongen bra och fått maximal utdelning med deras fotboll. Vi ville helt enkelt sätta press på dem, få dem att fundera och tvivla. Nu gav det inget vidare resultat men jag gör det igen om det behövs. Man får nyttja de medel som finns. Tittar du på elitnivå så sker det här hela tiden.

Noggranhet var ordet. Hasa lämnar ingenting åt slumpen och fortsätter samtalet med hur mediekanaler fått en allt centralare roll för tränare i dagens fotboll.
- Högre upp i seriesystemet använder man väldigt ofta media för att kommunicera och skicka ut budskap. Nu när till exempel SvenskaFans finns så används det forumet för just det här, alltifrån skrivna intervjuer till TV-inslag.

Jag ber Hasa vidareutveckla och exemplifiera detta.
- Om man möter ett lag som försvarar sig lågt och det innebär någon taktisk ändring, som val av spelare eller ändring i lagets spelmodell, så är det en möjlighet att nå ut med budskapet kring varför ändringarna görs. Innan intervjun så kommer man överens med reportern om att ställa frågor som belyser saken på ett för mig fördelaktigt sätt. Ett enkelt sätt för att få större acceptans och möjligheter att påverka publikens sätt att se på saken. Det innebär också att du i efterhand får följa upp det som kommunicerades ut och har en större möjlighet att påverka synsättet på förändringen hos publiken. De som är riktigt skickliga på detta har givetvis en fördel som förening, men också för mig som ledare blir det ett viktigt verktyg.

Vi diskuterar hur vanligt detta fenomen är. Hasa menar att det beror mycket på den mentalitet som råder kring klubben.
- I prestationsklubbar är detta väldigt vanligt tror jag. Där finns det inte utrymme för dåliga dagar. Det ska vara vinster och gärna snyggt också. Där kan det vara ett enkelt medel för att legitimera sin egen tillvaro, som både spelare och ledare, med extern kommunikation för att få accept.

Vi ska runda av tiden i Skiljebo, men innan det så måste jag få en klarare bild av mannen bredvid Matthias "Hasa" Andreasson. Under åren i Skiljebo, men även i division 4 med BK 30, så har Hasa assisterats av Giovanni "Janni" Di Paolo. Jag undrar hur det kommer sig.
- Vi lärde känna varandra när han jagade klubbadress som spelare det året jag tränade BK 30 i femman. Då hade han ett hett temperament, vilket han förvisso har idag också men inte på samma sätt. Vi tog in honom i laget och vi talade om för honom att han fick spela först när han var fulltränad. Första matchen han var med blev han utvisad efter tio minuter. Det kanske var mitt fel för han var ju trots allt inte fulltränad ändå.

För mig - en något udda väg. För Hasa - en ovärderlig väg:
- Janni är en fantastisk människa som har en stund och plats över för nästan alla. För mig en ovärderlig person som bollplank och diskussionspartner, telefontimmarna uppgår till många. Janni har en härlig förmåga att kunna få mig att fundera i andra riktningar än dom självklara.

Efter två år i Skiljebo så är nu hans kapitel i klubben skrivna, något som enligt honom var på styrelsens initiativ.
- Jag hade gärna varit kvar. Vi har haft två bra år, där årets säsong innehållit en hel del höjdpunkter men också en rejäl dal. Totalt sett har det varit två fantastiska år som varit oerhört nyttiga och lärorika på flera olika sätt.  Men att lämna var inte mitt val, utan det var klubbens val. Jag höll på att förbereda mig för det tredje året. Det var ju så att vi första året fick ärva en grupp. I år hade vi suttit ihop en grupp som ville jobba hårt med oss och som vi ville utveckla ytterligare till nästa år. Det hade varit oerhört spännande att få genomföra sista året också. Det finns stor potential i gruppen.

Varför skiljdes du och Skiljebo åt?
- Jag ställde frågan om mitt kontrakt till styrelsen i juni och löpande under hela hösten utan återkoppling. Kontraktet var skrivet på tre år, två plus ett. Styrelsen kallade till möte i oktober och erbjöd en sänkt ersättning under det sista året på kontraktet vilket är helt i linje med de besparingar som klubben skall göra. Jag visade god vilja och mötte till viss del upp deras förslag. Men det blev ändå så att vi gick skilda vägar. Jag önskar verkligen grabbarna och Skiljebo all framgång.

Nu är det nya tränaruppdrag som gäller. Innan Kalle Granath anställdes som huvudtränare i VSK, så gick ryktena om Hasa som ny VSK-tränare. Rykten som varit svåra att undgå.
- Stan är alldeles för liten för att jag ska ha missat det. Det hade varit intressant att leda VSK. VSK är den klubb i stan som fortfarande har bäst förutsättningar att spela elitfotboll. De har ett varumärke i grunden som har många västeråsare knutna till sig. Syrianska har gjort det bra, men har gjort en snabb resa. Problemet med detta är att alla inte har hunnit upptäcka varumärket Syrianska ännu, men ge det lite tid så får vi se vad utkomsten kan bli.  Det är egentligen samma sak som för Dalkurd med Brage. Det kommer ta tid för Dalkurd att få samma förankring som Brage i Borlänge, om det någonsin går. Tradition är en viktig parameter i den svenska idrotten.

Från tränarhåll, är det VSK som man vill träna först och främst i stan?
- Det är inte så jag resonerar. Jag vill jobba med en förening som vill något och som är villiga att gå framåt och är beredda att lägga ned det arbetet som krävs till exempel det här med att organisera sig rätt för att få fortsatt utveckling. Jag jobbar med utveckling.
Om du vill jobba med utveckling, så måste ju VSK vara det bästa laget att träna.
- Du kan jobba med utveckling överallt, det som är viktigt är att det finns en riktning, en start på något och ett mål att jobba för. Jag har inte full insyn i VSK men utifrån betraktat så hittar jag inte dessa förutsättningar i VSK idag. Det måste vara en förening som drar åt samma håll, människor som tillsammans jobbar och styr föreningen åt rätt håll.
Vilken förening ser du som nummer ett att träna just nu i västerås?
- Har inget svar på det och jag är ledsen att säga det, men det finns ingen förening i Västerås som är tillräckligt bra organiserad idag för att ta nästa steg uppåt i hierarkin. Samtidigt kan jag tycka att Syrianska visar en vilja och ambition. Man har idéer och engagemang. Vilja helt enkelt. Vi får se vad VSK kan kontra med.

Då återstår frågan om Syrianska, som idag står utan tränare, skulle vara intressant. Det är inte utan att jag märker ett visst intresse från Hasas sida.
- Det tål att funderas på. Rent erfarenhetsmässigt tror jag det skulle vara nyttigt som tusan. Det skulle vara spännande att träna en förening med en annan kultur i grunden.

De lägre serierna, division 3 och nedåt, attraherar dock inte.
- Nej, det är inte i dagsläget intressant. Jag har gjort det redan och vet att man kan komma ner med en träning planerad och rätt var det är så är det fem spelare som inte kommer. Det känns som att jag har gjort den resan. Då är det mer tilltalande att ta något pojklag med driv och engagemang.

Eftersom jag ser honom som en framtida allsvensk tränare, så frågar jag honom om han är redo idag.
- Nej. Jag behöver göra något år strax under först. Som assisterande är jag redo. Jag skulle gärna vara tillsammans med Haglund i Elfsborg. Där skulle jag lära mig en hel del. Sen tror jag att Örebro har en underskattad tränare. Jag tycker att ÖSK levererat en trevlig och bra fotboll i flertalet matcher som jag sett dem i år. Det skulle vara mycket intressant att få vara en del av.

Vårt samtal lider mot sitt slut. Att intervjua Hasa var lika mycket en intervju, som en föreläsning. Jag tackar Hasa, varpå vi lämnar fiket och går åt motsatta håll. Hasa funderar säkerligen på vilken hans nästa klubbadress blir. Själv så funderar jag vidare på varför Västerås mest kompetenta tränare går klubblös...

På fem år har Dalkurd FF avancerat lika många divisioner. Igår blev klubben klar för division 1, efter att ha besegrat Sollentuna United hemma på Domnarvsvallen. Nöjda och lättade? Ja, men inte alls mätta:
- Nu har vi delmål ett klart. Nu ska vi gå igenom serien obesegrade också. Det är delmål två, säger huvudtränaren Bernhard Brcic.

Strax innan kl 15 på lördagseftermiddagen stod det klart: Dalkurd FF har återigen lyckats med att vinna sin serie efter 3-2 mot Sollentuna United. Därmed är försprånget, som igår utökades från 11 poäng till 13 poäng, ointagligt. Trots spel- och chansdominans i Dalkurd-favör så infann sig en viss nervositet mot slutet:
- Det är klart att det blev lite nervöst i slutet även om det var spel mot ett mål. Oförmågan att göra mål på våra chanser var jobbig att se faktiskt, säger en nöjd Brcic dagen efter avancemanget stod klart.

När insåg du att ni skulle vinna serien?
- Det var efter tredje matchen faktiskt, då vi mötte Skiljebo. Jag hade ju Skiljebo som största konkurrent. Sen att Frej skulle vara bra visste man också någonstans, men Skiljebo var nummer ett.

Nu väntar tre betydelselösa matcher rent tabellmässigt men Dalkurd är inte nöjda än. Laget har under denna säsong inte förlorat en enda match och förlustnollan vill de hålla intakt.
- Det är det som blir mitt jobb under de kommande veckorna, där vi först ska möta Skiljebo som vi vet kommer att bli en tuff motståndare på Hamre IP. Framförallt då de liksom oss har en positiv trend. De har gjort det bra på slutet. Deras vårsäsong sabbade totalt för dem.

Tittar ni på division 1 redan nu?
- Vi kommer att göra det under veckan som kommer. Jag och Elvan (Cicen, sportchef) har redan haft inledande diskussioner om nästa år, men nu kan vi på allvar börja titta på det.

Blir du kvar som huvudtränare i föreningen nästa säsong?
- Det är min förhoppning. Första mötet med klubben var väldigt givande där både parterna vill ha en fortsättning. Sen måste vi enas om de krav och den arbetsbeskrivning som jag vill ha och om föreningen kan anamma det. Jag vill ha en fortsättning och det vill förhoppningsvis Dalkurd också ha. Vi säger ingenting mer än så än.

Brcic tog över tränarsysslan inför säsongen 2008 och har hittills inkasserat två seriesegrar av två möjliga. Förutsatt att han blir kvar, så siktar han på ytterligare en serieseger med Dalkurd nästa år.
- Absolut. Det är ingenting vi sticker under stol med. Målsättningen är högt uppsatt och det innebär att vi ska vinna division 1 också . Jag är fast övertygad om att vi har fog för det, med vissa förstärkningar inom varje lagdel.

Brcic beskriver sin framgångsmodell som enkel och utvecklande.
- Ett enkelt och rakt kortpassningsspel för att på så sätt manövrera ut motståndarna. Vi vill få de här bollskickliga spelarna rättvända med boll. Rörelse utan boll prioriteras också högt. Jag lägger stor vikt vid att spelarna vågar, då det i högsta grad är utvecklande. Spelidén är inte genial på något sett, konstaterar Brcic.

Håller du fast vid din framgångsmodell i division 1?
- Det kan bli någon match där man får titta på motståndarna lite mer. Men fortfarande är tanken att motståndarna ska anpassa sig efter oss. Vi kommer aldrig att anpassa oss efter dem. Vi ska försöka ta de här spelarna som redan nu är bollskickliga till en ny nivå med de övningar som vi har praktiserat på sistone. Kan vi få med det i matchsituationer så kommer de att känna att de lär sig och utvecklas.

Undertecknad pressar sedan Dalkurds huvudtränare på svar om vilka spelare som förtjänat att lyftas från den gångna säsongen.
- Om vi tittar i backlinjen så Daniel Killgren. Han har gjort ett fantastiskt jobb i de bakre leden. Få misstag, stabil back och som fortfarande kan utveckla sitt spel och bli en ännu bättre fotbollsspelare. Därför kommer han även att hålla till nästa år. En sådan som Ahmet Abic har gjort framsteg också. I år har jag pratat mycket med honom om "att gå från pojke till man". Han måste våga mer. När han vågar som han gjorde igår (mot Sollentuna) så är han fantastisk. Och så Nedim Halilovic, som är en lojal lagspelare som tänker mer på laget än på sig själv och ändå presterar så bra individuellt. De andra har inte gjort det sämre på något sätt, men man måste lyfta fram några under ett år.

Det bästa sparar Brcic till sist.
- Brwa Nouris intåg till Dalkurd måste också nämnas. Det är en dröm att få träna en sådan spelare.

Är det den bästa spelaren som du har tränat?
- Svar ja. Det är den bästa spelaren som Dalarna har haft så länge jag har verkat i Dalarna under 20 års tid. Utan tvekan, avslutar Brcic.

Syrianska IF spelade idag match mot BK Forward. Enligt uppgifter till Braxingen.se så var Menhal Muqdisi tilltänkt i Syrianskas startelva. Men bakom kulisserna har ett kontraktsförhandlande mellan klubben och Muqdisi nu strandat och spelaren fanns inte ens med i truppen till matchen mot BK Forward. Enligt Muqdisi är nu det kärleksfulla förhållandet mellan Syrianska IF och honom själv slut. Här är spelarens version.

För två år sedan förlängde Menhal Muqdisi sitt kontrakt med Syrianska IF till och med oktober 2010. I fjol vann Syrianska IF division 2, vilket gav honom rätten att förhandla om sitt kontrakt. Enligt uppgifter till Braxingen.se har Muqdisi rent ekonomiskt ett mindre fördelaktigt kontrakt och tjänar ca en femtedel av vad de bäst betalda i Syrianskas trupp tjänar. Trots detta valde han att skriva på omförhandlingen inför säsongen 2009. Så här säger Muqdisi själv om kontraktet och varför han accepterade det:
- Jag vet vad jag skrev på för kontrakt. Det var av tre anledningar som jag skrev på det. Den första anledningen var att Syrianska IF från och med januari 2009 sa att de inte hade några pengar och att vi skulle omförhandla mitt kontrakt senare. Så jag köpte det och accepterade att de inte hade några pengar då, säger Muqdisi.

En central roll spelade dessutom den rent värderingsmässiga biten om hur kompetent Menhal Muqdisi var som fotbollsspelare. Där stod han inte högt i kurs enligt egen utsago - trots skytteligavinsten från division 2 i fjol.
- Menhal Muqdisi inte ens var tilltänkt att hålla i division 1 överhuvudtaget. Ingen förutom mina närmaste vänner och min familj har trott på mig. Så jag tog det här kontraktet för att verkligen bevisa att jag håller i division 1, säger Muqdisi.

Det har Muqdisi gjort med råge. Med sina nio mål är han hela Västerås bästa målskytt i division 1. Men det fanns även fler anledningar till att Muqdisi skrev på det omförhandlade kontraktet:
- I februari blev jag klar med min civilingenjörsexamen. Jag hade hoppats på ett jobb och hade jag fått ett jobb så skulle jag klara mig bra med det jobbet. Då skulle pengarna från Syrianska IF inte ha spelat någon roll. Men det har varit svårt att få jobb. Jag har försökt förmedla det till Syrianska under den här tiden. Efter sommaruppehållet har jag tagit kontakt med Gebro (Akpinar, sportchef i Syrianska IF) om det här, men det har skjutits upp och skjutits upp och till slut så har inte min ekonomi klarat mer, fortsätter Muqdisi.

Muqdisi yrkade således på en löneförhöjning av kontraktet, men anser inte att Syrianska IF har varit tillmötesgående.
- Det jag har begärt är vad en snittspelare som startar i division 1 tjänar. Men klubben har inte gått med på det. Så det har bara varit att prioritera jobb för mig och där står vi nu, kommenterar Muqdisi.

I måndagens derby mellan Västerås SK och Syrianska IF så förvånades många över huvudtränare Edmond Lutajs beslut att placera Muqdisi på bänken. Muqdisi hade dock full förståelse för beslutet:
- Jag var tvungen att jobba kvällspass och det krockade med en träning. Jag missade därför en träning och Edmonds policy är att man inte spelar match om man inte tränar. Det känns heller inte rättvist mot grabbarna i laget om jag skulle ha startat matchen, säger Muqdisi om petningen i derbyt.

Så din tid i Syrianska IF är över nu?
- Ja, på ett möte med Syrianska (enligt uppgift med ordförande Zeki Can och sportchef Gebro Akpinar) i torsdags så förklarade jag att jag kommer prioritera jobb istället för fotbollen och slutar därför med fotbollen. Därför var jag inte ens aktuell för matchen mot Forward idag.

Sannolikt är att andra klubbar kommer att jaga Muqdisi nu. Men för dessa ser det mörkt ut.
- Jag har ett år kvar på kontraktet med Syrianska. Jag har inte brutit kontraktet, men det pågår. Jag har en giltig anledning till det och det är att försörja mig. Det tycker jag är en giltig anledning. Sedan är frågan om jag får ett fribrev av Syrianska IF. Jag tror det blir svårt. Vi får se hur det blir.

Så ingen klubb kommer att kunna värva dig utan att komma överens med Syrianska IF först?
- Det vet jag inte, det får du ta med sportchefen. Så kan han svara på om jag får gå eller inte.

På Syrianska IF:s forum på sajten svenskafans.com råder det delade meningar om vem som gjort fel. Men Muqdisis passning till kritikerna är stenhård:
- Alla som yttrar sig om att "Menhal har svikit Syrianska" är helt ute och cyklar. Om de är så stora i käften så kan de komma och försörja mig och betala mina räkningar, så kan jag mer än gärna komma och spela fotboll varje dag. De vet ingenting om vad som har hänt och spekulerar bara i massa skitsnack. Men så här är det överallt, alla beslut ska inte gillas av alla. De som är närmast mig och mina fotbollskamrater håller med mig. Majoriteten tycker att jag gjort rätt och känner till hur jag har det och min ekonomiska situation. I första hand gäller det att försörja sig, verkligen må bra och inte att gå runt och tänka på sin ekonomiska situation hela tiden.

Muqdisi tycker tiden har varit jobbig och har således tänkt igenom beslutet noggrant.
- Det gör verkligen ont att ta det här beslutet. Det här ingenting som har skett över en natt. Det har verkligen pågått länge och jag har tänkt igenom det flera gånger och noga. Till slut var jag tvungen till det. Jag måste jobba extra, kvällsjobba och så vidare för att kunna försörja mig. För fotbollen försörjer inte mig...

Alla fotbollsspelare drömmer om att en dag bli utlandsproffs i en av de europeiska toppligorna. För spelare på allsvensk nivå är det ett realistiskt mål. För Henok Goitom, som spelade division 4-fotboll samma säsong som han lämnade Sverige, så var det med svenska ögon sett knappt en realistisk dröm att flytta till italienska Udinese. För Braxingen.se berättar Henok Goitom om det tuffa steget, sin tvåspråkiga bakgrund och klubben i sitt hjärta.

Året var 2003 och en hungrig yngling skulle lämna sin familj och sitt sociala umgänge för en hård fotbollsvärld. Bortsett från de rent sociala kontrasterna fanns en given fotbollsmässig skillnad i att ta klivet från lilla Vasalund/Essinge till europeiskt respekterade Udinese i Italien. Inom ramarna för en vanlig svensk 18-åring hade det slutat med en kortare proffssejour och sedan hemfärd till kalla Sverige igen. För Henok Goitom var det bara början på en framtida proffskarriär.
    - Man ser ju hur svårt det är för allsvenska spelare att ta klivet direkt till England, Spanien och Italien utan att först passera någon liga innan det. Jag var 18 år och tänkte "fuck it, låt mig göra detta". Om det inte går så bra så kan man alltid komma hem och spela i någon Stockholmsklubb. Jag klarade av det hela genom disciplin och tålamod. Jag var hela tiden fokuserad på mitt mål. Men folk skall veta att det inte hade fungerat om jag inte hade stödet från min familj och mina vänner.
    Henok Goitom vet uppenbarligen vad han talar om. Allvaret finns där, utan att bli en belastning. Han menar att det handlar om att leva och tänka i nuet.
    - Om man är ung, så ska man inte tänka för mycket på framtiden. Man måste tänka på just den träningen man har just idag och försöka förbättra saker som man är dålig på. Det finns tid att tänka på morgondagen imorgon.

I Italien fick han erfara proffslivets hårda skola. Det dröjde nästan två år innan han gjorde sin Serie A-debut. I debuten mot det italienska topplaget Inter gjorde en inhoppande Henok Goitom 1-1 i matchens slutskede. Därefter blev det inget mer spel för Henok i Udinese och Serie A, så Henok flyttade till Spanien. Efter att ha varit utlånad till Segunda-klubben Ciudad de Murcia under två säsonger, så köpte Real Murcia i högstaligan Henok Goitom. Två mål noterades han för under sin första säsong i den spanska högstaligan. Han är idag ett Premier League-mål från att bli en av de historiska som gjort mål i samtliga tre toppligor.
   - Jag trivs i Spanien. Så länge jag trivs så ser jag inget skäl till att flytta, även fast Premier League är en bra liga. Jag måste först och främst tänka på varför jag spelar fotboll i Spanien. Rekord och sånt är bara kul grejer vid sidan om.

Trots sin ringa ålder, 24 år, så har Henok Goitom hunnit med spel i både den italienska och spanska högstaligan. Han var visserligen inte elitspelare i Sverige, men noterar ändå en kulturell skillnad mellan fotbollen i södra Europa gentemot Sverige.
   - Fotbollen i Spanien och Italien är mer involverad i folks liv, oavsett kön. Därför har fotbollsspelare hög status i staden. Det pratas fotboll överallt och media följer med. Det kan vara lite jobbigt ibland då man vill röra sig fritt på stan utan att folk ska titta på en.
    Henok Goitom trivs onekligen med sin tillvaro. Det syns inte minst i hans sätt att spela fotboll. Han tillhör den där lilla skaran fotbollsspelare som man alltid upplever att de levererar på ren inspiration. Det kan tyckas vara svårt att alltid vara inspirerad, men han har sina förklaringar.
   - Först och främst inspirerar Gud mig till allt. Samtidigt tänker man att det finns hur många människor som helst som skulle vilja vara i ens skor, fast man ibland hamnar i en svacka. Det är lika bra och göra det helhjärtat nu när man ändå är där. Jag vill också inspirera andra till att ta vägen till La Liga. Det kanske är en hård väg, men inte så lång som folk tror. Plus att min familj och mina vänner tittar på mig. Man vill spela för dem.

Henok Goitom har mött flertalet storstjärnor, inte minst i mötena med Barcelona och Real Madrid. Han nämner Zidane som spelaren som han alltid kommer att gilla, men också Ronaldo.
   - Då menar jag brasilianaren Ronaldo. Han är ett fenomen. Folk har en tendens att glömma bort vad fotbollsspelare har gjort och ser bara nuet. Jag såg häromdagen att han gjort två nya mål. Hoppas han är på väg tillbaka.
    Bland de som förtjänar mer uppmärksamhet finner vi de två genierna på Barcelonas mittfält:
    - Ta bort Xavi och Iniesta från Barca så ska du se att de blir ett normalt lag. De som kan fotboll förstår att det är de två som sätter Messi, Eto'o och Henry i en-mot-en-situationer. Utan Xavi och Iniesta blir det inte samma sak.

När det kommer till den mediala bilden av fotbollsspelaren Henok Goitom, så hamnar hans eritreanska bakgrund ofta i fokus. För Braxingen.se vill han gärna lyfta sin tvåspråkiga sida.
    - Att säga att jag känner mig helsvensk eller heleritrean skulle vara dumt och oärligt. I hemmet pratar vi det eritreanska språket, lever med kulturen och maten. Även mina föräldrars vänner är eritreaner, liksom några av mina närmaste vänner. Men samtidigt är man uppväxt i Sverige, pratar bättre svenska än tigrinska (officiellt språk i Eritrea) och är uppväxt med den svenska mentaliteten, även om den är mixad med den eritreanska. Det har lärt mig att hålla båda fötterna på jorden, trots att man spelar i La Liga (den spanska högstaligan), och pengars värde.

Till sist var jag tvungen att fråga Henok om vilken klubb han har i hjärtat, som skulle representera om han en dag återvände till Sverige.
    - Klubben i mitt hjärta är Vasalund/Essinge (numera bara Vasalund), enda klubben jag spelade för i Sverige i cirka 10 år. Som man känner nu så vill man ju spela i Allsvenskan när man ska "settle back". Då blir det i något av Stockholmslagen, eftersom jag vill bo i Stockholm.
    Samtidigt har Henok Goitom lärt sig hur fotbollsvärlden fungerar och ser ingen garanterad plats i ett allsvenskt lag:
    - Fotbollen är unik. Ena dagen är du eftertraktad. Nästa dag bryr sig ingen.

Rykten gör gällande att Syrianska IF har en allsvensk spelare på provspel under torsdagskvällen. Braxingen.se kan avslöja att det gäller Elfsborgs Emir Bajrami, men också att ryktet kan avskrivas. 
     - Nej, det gäller inget provspel. Mitt syfte är att fullfölja det träningsschema som Elfsborg har gett mig, säger Bajrami till Braxingen.se.
     IF Elfsborg slogs in i det sista om SM-guldet under den gångna säsongen. En starkt bidragande orsak var vänstermittfältaren Emir Bajrami. Köpingssonen, född 1988, har gått från klarhet till klarhet och är idag ett välkänt namn för den allsvenska fotbollspubliken. Samtidigt så är han bofast i det svenska U21-landslaget. Via ryktesvägar fick Braxingen.se höra att Bajrami befann sig i sina hemtrakter kring Köping och om ett provspel med Syrianska IF.
     - Vi har semester till 7 januari, så jag är hemma för att besöka min familj och mina vänner.
     Enligt Syrianska IF:s SvenskaFans så provspelar en allsvensk spelare för klubben imorgon (läs: torsdag). Bajrami blir smått förvånad när han får höra uppgifterna.
     - Jag ska träna med dem imorgon. Men något provspel vet jag ingenting om, säger en konfunderad Emir och skrattar.

Barndomsvän i Syrianska IF

Syrianska IF:s centrala mittfältare Boris Ljevar och Emir Bajrami är gamla barndomsvänner. Detta skall vara förklaringen till att Bajrami, onsdag kl 19.30 i Plåthallen, tränar med Vallbyklubben.
     - Under uppehållet har vi fått ett träningsschema av Elfsborg. Det utgörs av två löppass och två gympass. Eftersom Boris är en av mina närmaste vänner, så hörde jag mig för med honom om jag kunde träna med Syrianska under säsongsuppehållet. Mitt syfte är att fullfölja det träningsschema som Elfsborg har gett mig. Jag har inte ens talat med någon företrädare för Syrianska. Enbart med Boris, förklarar Bajrami.
     Vad har du för förväntningar på träningen?
     - Inga alls egentligen. Jag är där för att hålla igång och ha roligt. Dessutom är det svårt att ha höga förväntningar med tanke på att Boris spelar där, säger Bajrami med glimten i ögat.

"U21-EM tar jag lite som det kommer"

Bajrami lämnade Köpings FF inför säsongen 2006 för spel med allsvenska Elfsborg. Han klarade omställningen förhållandevis bra och fick goda omdömen, såväl av de egna fansen som i media. Om skillnaderna mellan de lägre divisionerna och Allsvenskan säger han:
     - Tempot. Sedan så finns det inga dåliga spelare i Elfsborg. Ju längre ner man kommer i seriesystemet, desto ojämnare blir trupperna.
     Till sist Emir, du har haft en bra säsong bakom dig. Nu väntar en ny säsong med Elfsborg och dessutom ett U21-EM på hemmaplan. Hur ser du på den kommande säsongen?
     - SM-guld med Elfsborg. Dessutom att jag spelar alla matcher från start. U21-EM tar jag lite som det kommer.
    
Svaren är entydiga. Emir Bajrami har en enda sak i fokus - IF Elfsborg.

Den 11 december gjorde Västerås SK Fotboll klart att Karl Ljungberg hade signerat ett kontrakt för klubben på 2+1 år. En spelare som inte är alltför okänd i fotbollssverige, med sina 29 allsvenska matcher och 25 pojk- och juniorlandskamper på kontot. Lagom till Norrettans slutstrid har han spelat till sig en ordinarie plats i VSK:s startelva och i söndags belönades han med stående ovationer av Västeråspubliken. Men hur hamnade den allsvenska stortalangen i VSK? För Braxingen berättar ”Kalle” Ljungberg om valet av VSK, den dystra skadeperioden och VSK:s chanser i toppstriden.
   Allsvenska spelare med högre anspråk vad gäller speltid väljer oftast att söka lyckan i en annan förening. Somliga på samma nivå, andra tar beslutet att anta utmaningen i andravisionen Superettan. "Kalle" Ljungberg valde sin egen väg i Västerås SK och tredjedivisionen, Division I Norra.
   – Jag hamnade i Västerås för att jag tyckte det kändes bäst helt enkelt. Vi spelade ju Superettan med Sundsvall ifjol och jag kände att det var bäst att gå ner en division för att få mer speltid.
   Men det fanns ju andra intressenter, bland annat VSK:s seriekonkurrent Umeå FC. Vad har Västerås som Umeå saknar?
   – Det är närheten till allt, inte minst fotbollsmässigt. Det finns många klubbar runtomkring, gör man bra ifrån sig så märks det. Det handlar om att ge sig själv en ärlig chans. Jag har tidigare haft Anders Carlsson (VSK Fotbolls ordförande) som agent, så även det spelade en roll i mitt beslut.
   Att tillhöra allsvenska GIF Sundsvall kan tyckas vara en stor kontrast till Division I-stationerade Västerås SK, och visst finns det skillnader.
   – Klubbmässigt så skiljer det sig en del. Laget Sundsvall är en stor angelägenhet för staden Sundsvall. Sundsvall var under hela tiden jag var där en allsvensk klubb rent organisationsmässigt, även om de var i Superettan två år. Skillnaden märks även på ett personligt plan. Jag kom till Västerås med epitetet ”allsvensk spelare” och förväntas prestera därefter. Vad många glömmer bort är att det är ett par år sedan jag var just där och att mycket har hänt däremellan.

En karriär kantad av skador

 

   ”Kalle” Ljungbergs tid i GIF Sundsvall visade två vitt skilda ansikten. Dels den stora talangen som skulle lyfta och på allvar etablera GIF Sundsvall i Allsvenskan. Men också det faktum att han drabbades av två långtidsskador som gjort karriären lidande. Ett avslitet korsband år 2005 följdes upp med en avsliten hälsena år 2006.
   – Det har varit tufft. Framförallt min andra skada, då jag precis hade kommit tillbaka och startat matcher igen. Men efter att ha klarat mig igenom dessa perioder är jag stärkt både mentalt och fysiskt. Än idag tränar jag förebyggande för att undvika den typen av skador.
   Om vi enbart tittar ur en fysisk aspekt, är du starkare idag än under tiden i Sundsvall?
   – Nej, det är jag inte. De resultat jag uppnådde på max-test i Sundsvall är jag långt ifrån att klara nu. Men jag tror mig ha en bättre grundstyrka idag.

 

"Nu bär det ju frukt att jag inte tjurade ihop"

 

   Tiden i VSK började inte heller särskilt förtroendeingivande för Ljungberg. Det var först i Norrettans sjunde omgång som han för första gången inträdde startelvan i en seriematch. Många spelare med hans meriter hade i det läget redan gett upp och lämnat föreningen.
   – Det är klart jag hade kunnat klaga över min situation, men på vilket sätt hade det hjälpt mig? Laget gick dessutom väldigt bra och då är det bara acceptera läget. Istället fokuserade jag på att göra så bra ifrån mig som möjligt på träningar och ta chansen så fort den skulle dyka upp. Nu bär det ju frukt att jag inte tjurade ihop.
   Han har under de senaste 3 matcherna stått för lika många mål och sin hittills bästa insats stod han för i söndags, då VSK hemmaslog Ersboda SK med 4-0. I minut 59 annonserades ett byte. Karl Ljungberg var på väg av planen, då den emellanåt kräsna Västeråspubliken ställde sig upp och applåderade sin nya gunstling.
   – Det är självklart jättekul. Samtidigt är det ett kvitto på att jag gjort någonting bra. Det visar att jag inte bara har meriter, utan att jag också kan spela fotboll.

 

"Vi skulle klara oss bra i Superettan"

   Den före detta VSK-tränaren Sören Cratz hade en förkärlek till långa bollar och parollen "effektivitet till varje pris" i sitt sätt att leda laget. Samtidigt var truppen inte ämnad för den typen av fotboll. Undermåliga resultat gjorde att Cratz lämnade VSK och den assisterande tränaren Hans "Hansken" Johansson tog över tränarposten. Under ledning av ”Hansken” har VSK blivit betydligt mer konstruktivt i sitt sätt att spela och idag bjuder stadens bästa fotbollslag på en mer publikvänlig fotboll. En spelidé som gett resultat.
   VSK Fotboll kan för första gången sedan år 1996 avancera i seriesystemet. Det råder total harmoni i truppen och laget har en enda sak i sikte - Superettan. Det märks inte minst när Kalle Ljungberg ger sin syn på VSK:s chanser i slutspurten.
   – Jag tror vi tar full pott. Sedan får vi se om det räcker. Vi kan bara fokusera på vår egen prestation och de två matcherna som är kvar i serien.
   Hur slutar ett eventuellt kval?
   – Där har vi goda möjligheter. Det är svårt för ett lag som krigat ett helt år att spela konstruktivt och vinna. Vi kommer i så fall med en positiv trend. Det, tillsammans med vad vi kan åstadkomma på Swedbank Park, gör att vi har stora chanser.
   Hur står sig dagens VSK i Superettan?
   – Det är en annan typ av spel i Superettan. Superettan är en serie med många disciplinerade och taktiskt skolade lag, med andra ord väldigt tråkiga. Det görs mycket mål på fasta situationer exempelvis. Det är en fysiskt krävande serie där man först måste vinna kriget för att sedan börja spela fotboll. Vi hade klarat oss bra där, mycket tack vare hemmaspelet.
   Ljungberg talar om chanser och möjligheter, med fötterna på jorden och med en genuin tillit till sitt lag. Det kan vara skillnaden mellan Superettan och Division I, när Västerås SK på allvar ger sig in i Division I Norras slutstrid.

---

Fem snabba

Swedbank Park eller Norrporten Arena?
La Liga eller Premier League?
Naturgräs eller Konstgräs?
Cristiano Ronaldo eller Lionel Messi?
Tunnel eller Glidtackling?

---

Betyg: BBB

Kommentar: Att göra intervjuer är ytterligare ett steg i att göra bloggen attraktivare. Anledningarna till att jag valde ”Kalle” som första intervjuobjekt är många. Framförallt för hans aktualitet, i form av goda prestationer, och för att han ur VSK-synpunkt är en av de spelare som fotbollsintresserade västeråsare vet minst om, just på grund av att han inte är från Västerås.
   Mitt geografiskt ofördelaktiga läge gjorde att det blev en nätintervju, vilket är både positivt och negativt. Fördelen är att intervjuobjektet i lugn och ro kan framföra sitt budskap och svaren blir generellt sett av mer rationell karaktär. Nackdelen är att jag inte förmår att skapa förtroende för intervjuobjektet på samma sätt som skulle kunna vara möjligt i en ”live-intervju”. Det gör att den inte kan få mer än BBB i betyg. En annan anledning till att jag intervjuade ”Kalle” var för att det är den spelare som jag tror kan bli en joker för VSK i Norrettans slutstrid. Hans svar på den teorin:
   – Haha, det blir jag gärna.

Fotnot: Bilden är från vskfotboll.nu.