KRÖNIKA: Förebilderna från AIK
Det var matchen som förutspåddes att sluta i alla möjliga riktningar. På planen tystades diskussionen dock tämligen omgående. VSK körde över Syrianska.
VSK vann för att VSK ville och behövde vinna.
VSK vann för att de spelade med sina förebilder.
Inför matchen så bar VSK en ryggsäck sönderpackad med mental press. För tre poäng i derbyt krävdes att VSK lyckades ta itu med ryggsäcken. Rutinerade spelare som Martin Andersson och Patrik Grönvall hade redan försökt. Huvudtränare Jörgen "Zäta" Zetterström likaså. VSK fann svaret där man minst anade. För vem kunde förutspå att AIK-ynglingarna Pontus Engblom och Daniel Gustavsson var lösningen på VSK:s mentala problem? Kanske var det inte så ologiskt.
Saknaden av förebilder hävdar jag är Västerås främsta skäl till att staden idag saknar ett elitlag. Ikväll fick VSK-spelarna inte bara se, utan även uppleva sina förebilder. Karaktärsfyllda AIK-spelare som lika mycket vittnade om att fotboll är på liv och död, som att det är lekfullt och enkelt. Lagkamraterna tog efter och Zäta fick se sitt VSK inverterat ("Bra spel, dålig utdelning" Zetterström om sitt lag de senaste månaderna).
För spelet höll ingen hög nivå. Syrianska försökte med den oupptäckta paradoxen att spela konstruktivt utan inspiration. VSK kontrade, där ett längre spel mot Engblom initialt utgjorde den primära lösningen. Så länge Syrianskas rollfördelning mellan mittbackarna Suleyman Aslan och Sami Hanna fungerade, så rådde stiltje i matchen. Aslan demolerade Engblom med alla fysikens lagar. Men rollfördelningen brast och duellen mellan Engblom och Hanna var ett faktum. Fysikens lagar var inte nådiga mot Hanna, som blev bortgjord av Engblom, och 1-0 kom som ett brev på posten.
VSK:s vilja gav dem initativet i matchen och anfallsvapen nummer två, kantspelet, fungerade så länge man behöll initiativet. De centrala mittfältarna Luciano Damianovici och Patrik Grönvall fick utdelning för sitt hårda arbete och hittade sina kantspelare Simon Lundevall, planens gigant, och Daniel Gustavsson. Lägg därtill Tobias Holmgrens genuina arbetskapacitet och Syrianska var ett slaget lag.
De två Västeråsklubbarna står nu på samma poäng, fyra poäng ovanför det nedre strecket.
Skillnaden: AIK-ynglingarna överlät ryggsäcken till Syrianska IF.
Måste uttrycka beundran för spelarna i VSK som under
den negativa spiral och mentala press som varit gå
ut och fullständigt krossa Syrianska. Beundran också
för två unga killar som kommer hit och visar varför
just de är i AIK. Kapaciteten betvivlar ingen men att komma hit första matchen och visa upp spelglädje, självfortroende och kunnande som är i
en helt annan klass än omgivningen är stort. Att
sedan dessutom lyckas så till den milda grad att
bägge spelarna gör två mål är sensationellt. Vi
ska ha klart för oss att grabbarna är unga 91 och
90 således är de juniorer fortfarande. Syrianska
var nakna utan sin publik. Syrianska föreningen ansåg nog att de hade rätt som bojkottade matchen
men tyvärr hade laget ingen chans att stå upp utan
folket och trummornma i ryggen.
Hade en fyrling till 60gånger, barca -2.5, örgryte, örebro och Syrianska. Synd att inte denna informationen kommit http://vlt.se/sport/fotboll/1.549989
hade skippat den matchen isf.
Jaja, det vart en bra dag ändå igår. Kunde dock blivit ruggig.
Intressant inlägg igen på Anders blogg; framför allt en liten del av det...
Anders Carlsson tycker jag personligen alltid har bevisat för alla att vara en pajas. Jag visste direkt vem det var och gvad han gick för, innan han kom till vsk, och då är jag inte ens ifrån västerås. Tycker att han har misslyckat totalt med vsk, då de fortfarande är kvar i division 1 och inte har någon chans till att gå upp i år. Han anklagar först syrianska fc, sedan syrianska kerburan o sedan dalkurd. Då är det bara assyriska o bosna ff kvar.
jalla lite betyg på spelarna
